Haitisk folkledare: ”Haiti reser sig mot nykolonialiseringen”

"För ett Fritt ochSuveränt Haiti-11 år av ockupation (FN-styrkorna). Nu räcker det, Ut från haiti!" är miljoner haitianers krav mot både FN och framför allt USA som har intresse av gruvsektorn i landet med guldfyndigheter.

Haitisk folkledare i Flamman (2016, då tidningen fortfarande hade en antiimperialistisk karaktär):

”Haiti reser sig mot nykolonialiseringen”

Av Dick Emanuelsson

Audio: https://app.box.com/s/p7bxs5ecrgo6p3i05sxhvm4cv6v5kvut

TEGUCIGALPA-PUERTO PRINCIPE / JANUARI 2016 / Sedan slutet av november förra året har hundratusentals haitier protesterat mot det utbredda valfusket i presidentvalet den 20 oktober 2015 och den utländska inblandningen. USA och EU blundar för valfusket och vill se den sittande presidentens kandidat på presidentposten.

Det menar Camille Chalmers, en av de sociala folkledarna i protesterna på Haiti i en exklusiv intervju för Flamman.

Camille Chalmers, med bostadsområden från huvudstaden Puerto Principe i ryggen. Han säger att folket i de fattiga områdena organiserar sig och inte kommer tillåta att oligarkin och USA ska fortsätta diktera politiken på Haiti som de gjort sedan USA-invasionen för elva år sedan. Foto: Dick Emanuelsson

– Folket har reagerat inför en helt oacceptabel valprocess. I princip är det en repetition vad som utspelades 2010-2011 när USA, OEA (de Amerikanska Staternas Organisation) och EU tillsatte en president som i verkligheten valdes i en motbjudande manipulerad valrörelse. Det skapades ett stort misstroende mot det den statliga valapparaten. Till det ska vi lägga fem års regeringsstyre som satte konstitutionen från 1987 ur spel.

I bakgrunden är det som vanligt USA som drar i tåtarna, menar Chalmers.

– Denna allvarliga politiska kris har sina rötter, inte bara i det starka beroendet till USA. Krisen förvärrades av elva års närvaro av (FN-organet) MINUSTH. Det påtvingades Haiti med förevändningen att förstärka de demokratiska institutionerna, men vad MINUSTAH gjorde var försvaga dem. De upprättade en fullständigt kontraproduktiv allians med de mest konservativa krafterna i landet, med oligarkin som hyser ett djupt hat mot demokratin och kan inte fungera i en normal demokrati.

USA-ambassaden i Honduras

En honduran som protesterade mot militärkuppen 2009
har slagits blodig. USA-ambassaden låg bakom statskuppen.

När liberalen Manuel Zelaya valdes till president i Honduras och tillträdde ämbetet i januari 2006, fick han dagen efter besök av USA-ambassadören. Denne överlämnade ett kuvert med en lista över den regeringsministär som State Departement ville se regera Honduras de kommande fyra åren. Zelaya tackade för brevet men sa nej. Efter att ha fördubblat minimilönerna, anslutit landet till Petrocaribe och ALBA genomförde militären sin 8:e statskupp som välsignades av högsta domstolen och tvåpartisystemets Nationalister och Liberaler i kongressen. Hillary Clinton, dåvarande utrikesminister 2009 införde inte ens importförbud på honduranska exportvaror till USA.

Haiti är en parallell, menar Chalmers där USA, med sina 33 investerade miljoner dollar i presidentvalet, vill se en politik som motsvarar USA:s intressen i Haiti.

– Valen genomfördes på grund av att den avgående regeringen hyser en nostalgi för Duvalierepoken och försöker plädera för inrättandet av en smygande diktatur med en sofistikerad auktoritär regim som är motsatsen till de demokratiska erövringarna som folket uppnådde åren efter 1986.

Det året störtades `Baby Doc´, Jean-Claude Duvalier, son till diktatorn `Papa Doc´, François Duvalier som styrde Haiti med järnhand och militärlagar från 1957-1971 av folket.

`Papa Doc´, François Duvalier.

Folkmassornas krav

Statspropgandan som backades upp av USA och medierna förfäktade att den andra valomgången den 24 januari borde genomföras. Valpropagandan var aggressiv. Alla statens resurser användes i valkampanjen så som Radio, TV, ministeriernas fordon och ekonomiska resurser utnyttjades av den officielle kandidaten.

– Detta provocerade ett allmänt avståndstagande och indignation hos folket. Därför intensifierades demonstrationerna i Puerto Principe och den 11 januari gick tiotusentals människor ut på gatorna. Kraven var och är:

• Uppskjutning av valen den 24 januari.
• Annullerande av valprocessen.
• President Martelly måste lämna in den 7 februari.
• En omräkning och undersökning av de avlagda rösterna i presidentvalet i oktober 2015.
• Bildande av en provisorisk övergångsregering.         
  
 

– President Michel Martelly har från första dagen på presidentposten fått stöd av det internationella samfundet som applåderade hans fem år vid makten trots författningsvridliga beslut. Det tillsattes en Valtribunal som stod helt under regeringens kontroll. Valtribunalen instruerades och kontrollerades fullständigt av oligarkin och den nuvarande regeringen. Den försökte påtvinga sin egen presidentkandidat som är Jovenel Moïse, en exportör av bananer till den europeiska marknaden men som helt saknade politisk erfarenhet och var ett okänt kort i landet.

Valfusket i siffror

Frances Robles, reporter för New York Times beskrev i ett illustrativt reportage om det utbredda valfusket och tog som exempel en kandidat i valet till Nationalförsamlingen i augusti 2015, Gerald Jean. När en rivaliserande kandidat ifrågasatte hans valseger började ledamöter av det Högsta Valrådet att kräva mutor, för att fastställa Jeans seger. Det överenskomna priset slutade på 24.900 dollar. När en motkandidat gav ett högre bud gick segern till denne varvid Jean blev förbannad och gick ut offentligt och till och med visade upp kvittot från banken på den insatta mutsumman. Skandalen blev ett faktum och två ledamöter i Valtribunalen hade inget annat val än att avgå.

– President Martelly beslöt att tillsätta en kommission för att göra en utvärdering av valprocessen. Den fick tre dagar på sig för att utreda och framställa rapporten. Oppositionen accepterade inte personerna som utsågs, fortsätter Chalmers.

Valet i oktober 2015 hade bara 20 procents valdeltagande.

Men trots det blev rapporten ett dråpslag mot valets legitimitet. Kommissionen utredde 15 procent av valprotokollen som hade registrerats i presidentvalet. Bara åtta (8) procent av dessa var korrekta. I slutrapporten presenterades följande sammanfattning:

•  Mer än 57 % av de räknade rösterna hade inte undertecknats av väljaren på vallängderna.
• Mer än 30 % av de räknade rösterna hade ingen anknytning till en id-handling.
• Mer än 46 % av siffrorna som återgavs på valprotokollen var falska.
• Mer än 43 % av de kontrollerade valprotokollen hade uppgifter som hade strukits eller uppvisade förändringar av siffrorna.

Valprotokoll inte undertecknade av de ansvariga eller felaktigt sammanställt på grund av fusket.

·          

Det internationella samspelet

OAS försäkrade att organisationen hade genomfört sitt observatörsuppdrag med en rigorös vetenskaplig metod med en snabbräkning och gav sitt stöd till valresultatet, uppgav Gerardo Delcaza, chef för OAS:s observatörsenhet till pressen.

En ansvarig för USA:s regering sa å sin sida att landet hade 1700 valobservatörer på plats och att de inte hade upptäckt några som helst problem som de haitiska rättighetsgrupperna hade påpekat. USA-observatörerna kritiserades starkt för sin inblandning som bland annat uttrycktes i att de i radion stödde och legitimerade valet innan ens det Centrala Valrådet hade avslutat sitt arbete, en händelse som upprepar sig i varje land där den USA-stödda kandidaten vinner.

– Men den 22 januari tvingades det Centrala Valrådet konstatera att det var omöjligt att organisera den andra valomgången i presidentvalet, trots de internationella påtryckningarna och trots president Martelly påstående om motsatsen. Nu har vi ett politiskt vakuum för valkalendern säger att presidentmandatet upphör den 7 februari och det står helt klart att vi inte kommer ha en vald president. Just nu pågår det intensiva förhandlingar om hur de kommande månaderna ska gestalta sig.

USA-militär i FN-fordon på Haiti.

Två antagonistiska politiska projekt

Chalmers säger att USA pressar på för en snabb andra valomgång. Den folkliga sociala rörelsen i Haiti, organiserad i en paraplyorganisation, G8, menar att det behövs mer tid och under tiden bör en provisorisk övergångsregering bildas som förbereder en rad snabba reformer.

– Det centrala valrådet måste saneras och omstruktureras för att kunna genomföra hederliga och trovärdiga val. Två olika politiska projekt konfronteras just nu. Det ena omfattas av majoriteten av folket som har slagits sedan 1986 för att bygga upp demokratiska statliga institutioner.

– Det andra är en re-kolonialisering av landet som ackompanjeras av den militära ockupationen av Haiti, ett fullständigt brutalt och oacceptabelt projekt. Under de senaste fem åren försökte de att införa en ny ekonomisk politik med målet att ta över landets naturresurser och gynna USA:s och Canadas transnationella företag. Det pågår en aggressiv offensiv för att ta kontrollen över gruvsektorn för att öppna en exploatering i dagbrott av guldfyndigheter. Skattefria zoner ska upprättas för textilindustri och jordbruk. Andra projekt är lyxturism.

– Det haitiska folket har gått till offensiv för att Haiti återigen bli suveränt.

”NED MED OAS”!

Sa Camille Chalmers förra veckan. Dagen efter uppgav president Michel Martelly att han inte skulle lämna in presidentposten den 7 februari, uppenbart pressad av USA med motiveringen att det då skulle uppstå kaos.

"Karibiens Pirater", FN och OAS.

Luis Almagro, OAS´s "socialistiske" generalsekreterare. Che Guevara karaktäriserade OAS som "USA:s Ministerium för Koloniala Frågor". Och i den rollen har den uruguanske socialdemokraten iklätt sig, en parallell till den norske "socialisten" Jan Stoltenberg, Natos generalsekreterare som administrerar USA:s folkmords- och erövringskrig i världen. Men i Haiti är varken Amagro eller Stoltenberg välkomna.

I fredags dödades i protesterna ytterligare haitier. Regimen känner den ökande pressen och regeringens informationsminister Mario Dupuy sa i lördags att Haiti löper risken av en utländsk intervention om oppositionen fortsätter sina våldsamma protester och inte går med på en överenskommelse om att välja en ny president. I fredags förra veckan uttalade även FN:s säkerhetsråd sin oro över den politiska krisen i Haiti.

Men det som ökade protesterna och indignationen hos det haitiska folket var OAS´ beslut att skicka en delegation på inbjudan av landets president för att ”hjälpa till i den nationella dialogen”, ett beslut som fördömdes av protesterna där banderoller med texten; ”NED MED OAS”! kunde läsas.

– Tiden har kommit för att vi tar ödet för vårt land i våra egna händer, efter 212 år av förstörelse. OAS har alltid varit inblandade i dessa konflikter, sa den haitiske studenten Joenson Versailles till tevekanalen TeleSur.

Dick Emanuelsson

Läs Dick Emanuelssons reportage från Haiti månaderna efter jordbävningen 2010 då 316.000 människor miste livet:

Haiti: vad reser sig ur ruinerna?

http://www.flamman.se/haiti-vad-reser-sig-ur-ruinerna